Mega-argument och mindre sÀkra argument för skapelse

Den hÀr artikeln Àr riktad först och frÀmst till dem som inte hinner sÀtta sig in i allt, men behöver veta vilka fakta som Àr de sÀkraste i debatten om skapelse/evolution.

Ordförklaringar:

Evolutionsteorin: Tanken att allt levande utvecklats frĂ„n en ursprunglig varelse. Även frĂ„gorna om alltings uppkomst och historia (dvs universums och jordens uppkomst och historia), samt kulturens uppkomst och historia, rĂ€knas ofta in i evolutionsteorin. En “evolutionist” tror pĂ„ evolutionsteorin. Ordet evolution har dock flera betydelser, vilket gör att debatter om vĂ„rt ursprung ofta blir missriktade. Detta reds ut i sitt sammanhang, under megaargument 5, nedan.

Tro: Ordet tro anvÀnds lite olika av olika personer. I denna artikel handlar det om att man har en övertygelse om nÄgot, oberoende av om denna övertygelse Àr sann eller inte och oberoende av om den Àr vÀlgrundad eller inte. Men, det Àr inte en inbillningstro, utan man har nÄgon form av observationer som stöd för det man anser sig veta.

Inledning

Vet du allt?

MĂ„nga undrar: - Behöver man veta “allt” för att kunna ta stĂ€llning i livet? Speciellt frĂ„gorna om skapelse och evolution verkar svĂ„ra att fĂ„ grepp om. Ingen kan veta allt om det Ă€mnesomrĂ„det. Men, ibland Ă€r det mer politik Ă€n verklighet bakom olika pĂ„stĂ„enden.

En del kristna tror dock pĂ„ ett slags “domino-effekt”, dvs att “om inte allt jag tror stĂ€mmer sĂ„ faller hela Bibeln och Ă€ven min tro pĂ„ Gud”. Men, det Ă€r inte vĂ„r tro som bestĂ€mmer vad som Ă€r sant, utan verkligheten finns dĂ€r oberoende av vad vi tror om den. Inte heller Bibelns budskap Ă€r beroende av vĂ„r tro. Vi tror ofta fel och vi kan inte se alla sammanhang. DĂ€rför fĂ„r man inte bygga upp sin tro pĂ„ sig sjĂ€lv. Man mĂ„ste bygga sitt liv pĂ„ en sanning som ligger utanför vad man sjĂ€lv tycker och tĂ€nker, en riktig sanning/verklighet som man försöker lĂ€ra sig nĂ„got om. Med det perspektivet behöver man inte gĂ„ omkring och vara nervös för att man kan ha fel ibland - och det finns inga “domino-effekter”.

Samtidigt Àr det sjÀlvklart sÄ att man inte behöver veta allt. Men man behöver ofta veta mer Àn det de lÀr ut i skolorna om tro och vetande. Man fÄr inte heller skaffa sig en tro dÀr man blundar för sÄdant man inte tror pÄ, för en sÄdan tro kan lÀtt bli sekteristisk. Det Àr speciellt tufft i skolan, nÀr man inom vissa omrÄden inte fÄr tÀnka kritiskt. Men det Àr i skolan den mesta undervisningen finns, och man har ibland blandat rena fakta med filosofier. Och dÀrför Àr det dÀr vi mÄste se till att hjÀlpa alla sÄ att de kan tÀnka kritiskt och se skillnad pÄ tro och vetande.

Kan du beskriva alla de kemiska formlerna hos alla fÀrger i denna tavla, hur ljuset bryts sÄ att fÀrgerna framtrÀder, och hur penseldragen har skett? Förmodligen inte. En sÄdan beskrivning ger dessutom inte en rÀttvis bild av tavlan. Man mÄste se tavlan som en helhet, pÄ det sÀtt som konstnÀren ville - annars Àr det ingen mening med tavlan.

(Mona-Lisa, mÄlad av Leonardo da Vinci, 1503-1506.)

Mona-Lisa och fÀrglÀra

Det Àr faktiskt ganska lÀtt att veta mer om de viktigaste frÄgorna om vÄrt ursprung Àn det som undervisas i skolan. Om man vet de viktigaste dragen i jordens historia kan man faktiskt argumentera vÀl Àven mot professorer, eftersom det inte Àr sÄ svÄrt. Men, man mÄste veta lite hur man skall diskutera och vilka argument som Àr bra respektive mindre bra. Man behöver INTE kunna varje detalj om allting. Om man exempelvis kan allt om fÀrger, deras kemiska formler och den fysik som ligger bakom fÀrglÀran, och kan beskriva detta jÀttebra - dÄ kan man fortfarande inte beskriva hur Mona-Lisa uppkommit. Men, utan att kunna nÄgonting om kemi kan man beskriva Mona-Lisa ganska bra. Det Àr det sistnÀmnda den hÀr artikeln handlar om - att veta vad som Àr viktigt. Men det handlar inte sÄ mycket om detaljer som Àr lika för alla vad man Àn tror.

En del evolutionister tror dock att de visat hur nÄgot uppkommit av en slump (plus naturligt urval), bara för att de kan beskriva fÀrgerna/kemikalierna i en mÄlning (eller snarare - de vet hur djur och vÀxter fungerar och tror bara dÀrför att de visat att de uppkommit genom evolution ...). Det Àr faktiskt tvÀrtom! FÀrger bildar inte Mona-Lisor utan designer! Samma sak med livet. NÀr vi VET hur det fungerar, dÄ kan vi sÀga hur det kommit till - utan eller med designer. Har det kommit till bara med naturlagar (som i sig ocksÄ kan vara designade) eller med nÄgon form av skapelse-mirakel/ingenjörskonst? En snöflinga bildas med hjÀlp av de naturlagar som finns och inget annat, Àven om den Àr vacker. Det Àr ett mönster som upprepas pÄ olika sÀtt, och dÄ blir det en snöflinga. Men, en dator, Àven om den bara bestÄr av enkla kemikalier, bildas inte av sig sjÀlv. DÀr finns mönster som inte Àr nedskrivna i naturlagarna, som inte Äterupprepar sig eller bygger pÄ nÄgon formel. I detta fall Àr det en intelligent varelse, en ingenjör, som skapat datorn.

Vetenskap och tro

Bibelns grundsyn pĂ„ bĂ„de vĂ€rlden och det andliga Ă€r faktiskt vad man kan kalla vetenskaplig, som det stĂ„r: ”Pröva allt, behĂ„ll det som Ă€r gott” (1 Tess 5:21). Det finns en verklighet, och den fĂ„r vi söka efter. Men grunden för den kristna tron Ă€r Jesus Kristus (Joh 3:16) och innan dess skapelsen. Även grunden tĂ„l granskning, förstĂ„s! Det Ă€r inte en tro ute i tomma luften, utan man kan se spĂ„ren av FrĂ€lsaren och Skaparen genom mĂ€nskligheten och i naturen, Ă€ven om de inte finns i en vetenskaplig formel.

En del evolutionister, som menar att de Ă€r vetenskapliga, sĂ€ger eller skriver ibland att de inte bryr sig om sanningen. De medger öppet att de alltid vill att allt skall förklaras utan Gud. Men, mĂ„nga sĂ€ger inte detta öppet. Det Ă€r dock vĂ€ldigt lĂ€tt att se att ett sĂ„dant ateistiskt förhĂ„llningssĂ€tt indirekt styr det mesta av forskningen om vĂ„rt ursprung. Som argument för denna sin stĂ„ndpunkt hĂ€nvisar man ofta till en skenbild av “kunskapsluckornas Gud”, som sjĂ€lvklart ingen vill ha, dvs att man sĂ€tter in Gud i det man inte kan förklara sĂ„ att man inte behöver tĂ€nka lĂ€ngre. (Men, det finns en del kristna som faktiskt tror pĂ„ en sĂ„dan “pop-up-Gud”). MĂ„nga evolutionister verkar dock omedvetet tro Ă€nnu mer pĂ„ nĂ„got liknande, men de sĂ€tter in ordet evolution eller “har utvecklats” i stĂ€llet för Gud som “den magiska formeln”. Även mĂ„nga kristna har slutat tĂ€nka pĂ„ verkligheten och vill ofta “tro bara tro” (exempel pĂ„ detta finns nĂ€mnda i boken “EvolutionslĂ„set”, av undertecknad).

Om man jÀmför den vetenskapliga dokumentation som görs inom ursprungsomrÄdet, sÄ har skapelsetroende nÀstan alltid fler och bÀttre observationer Àn evolutionister. Men, ibland tror Àven skapelsetroende/kristna mer pÄ sina egna teorier Àn pÄ verkligheten ...

För att se vilka frÄgor som vi har bÀttre kunskaper om, som gör att man lÀttare kan förklara att evolutionsteorin inte hÄller, Àr argumenten nedan indelade i tre olika kategorier. Först kommer sÄdant som Àr lite svÄrare att förklara och sedan sÄdant som Àr lite lÀttare. SjÀlva argumenten i sig beskrivs inte speciellt noggrant, för dÄ skulle denna artikel bli vÀldigt lÄng. KÀllor finns dock pÄ slutet, dÀr man hittar nogrannare beskrivningar om de fakta vi kÀnner till.

LĂ€s och fundera!

Mindre bra argument

MĂ„nga mĂ€nniskor vill ha “enkla argument” som stöd för sin tro, gĂ€rna en sĂ€rskild frĂ„ga, som ofta Ă€r spektakulĂ€r pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. En sĂ„dan frĂ„ga Ă€r om man hittat Noas ark pĂ„ berget Ararat. NĂ€r det gĂ€ller den frĂ„gan Ă€r det inte mycket att diskutera. De flesta som gjort arkeologiska undersökningar vid Ararat har inte hittat nĂ„got och alla som hittat nĂ„got har gjort misstag. Detta Ă€r verkligen inget bra argument att bygga pĂ„. Det Ă€r mest troligt att Noas ark, om vi nu tror vi vet pĂ„ vilket berg den ligger pĂ„, borde ha ruttnat bort för lĂ€nge sedan. Den begravdes inte av sediment och blev till fossil utan lĂ„g öppet högt uppe pĂ„ ett berg. Innan man hittar nĂ„got riktigt sĂ€kert bör man vara mycket försiktig med denna frĂ„ga. De filmer som visar en av flera avlĂ„nga bergsformationer pĂ„ Ararat, Ă€r inte arken, utan just en bergsformation, Ă€ven om den som hittade fyndet och nĂ„gra efterföljare till honom Ă€r mycket ivriga i att tro att de hittat arken.

Vanliga tektoniska bergsformationer, av vilka en felaktigt tolkats som resterna av Noas ark. Bilden och mer information om detta Àmne finns hÀr.Andra liknande arkeologiska problem, som kommer frÄn samma kÀlla, finns hÀr.

Men, mÄnga frÄgor om vÄrt ursprung och Bibeln Àr mer seriösa. Det gÄr trots det inte att avgöra vad som Àr den slutliga sanningen, sÄ dÀr kan man gÄ vidare om man vill. De nedanstÄende fyra frÄgorna Àr exempel pÄ sÄdana.

1. Den kanske mest grundlÀggande ursprungsfrÄgan Àr hur materien/energin/naturlagarna kommit till. Men, den diskussionen slutar alltid i tro: Allt detta har a) alltid funnits, b) kommit till av en slump eller c) skapats. Man kan inte komma lÀngre. Om naturlagarna varit annorlunda pÄ nÄgot avgörande sÀtt skulle vi inte ha varit hÀr, helt enkelt för att dÄ skulle inte livet kunna fungera - oberoende av ursprunget. Men, nÀr naturlagarna nu finns kan man börja undersöka verkligheten, för att se vilken teori om vÄrt ursprung som stÀmmer bÀst, utgÄende frÄn hur universum (inklusive naturen) fungerar.

2. Det Àr mycket svÄrt eller omöjligt att vetenskapligt förstÄ vad som hÀnde just precis nÀr universum uppkom. Skapelsetroende anvÀnder olika varianter av big stretch, att ljusets hastighet avtagit, att universum startat i ett vitt hÄl, att vi lever i ett plasmauniversum, osv. Ingen kan avgöra vilken av dessa teorier som Àr mest sann, eller om det Àr en kombination av dem. Och de som kommit pÄ en teori hÄller ofta fast vid den. Men, man kan alltid spekulera om ursprunget.

3. NĂ€r det gĂ€ller om det skett storskalig kontinentaldrift pĂ„ jorden eller inte, kan man bara sĂ€ga: - Vi vet INTE! Ingen har varit i jordens inre, det Ă€r en för komplicerad process för att man skall veta sĂ€kert hur det fungerar, det Ă€r för mĂ„nga observationer som skall passas ihop och det Ă€r för mĂ„nga missförstĂ„nd som sprids. Den vanliga kontinentaldriftsteorin som beskrivs i lĂ€roböcker fungerar inte alls! Ja - rörelser i jordskorpan orsakar jordbĂ€vningar etc - det vet vi. Men frĂ„gan Ă€r hur rörelserna uppkommer - dĂ€r fungerar inte dagens “populĂ€ra” kontinentaldriftsteori i verkligheten utan bara “pĂ„ papperet”. Supersnabb “run away subduction” kontinentaldrift i början av en vĂ€rldsvid översvĂ€mning fungerar inte heller, Ă€ven om mĂ„nga skapelsetroende forskare anvĂ€nder den teorin. Möjligen fungerar en snabb kontinentaldrift pĂ„ slutet av en vĂ€rldsvid översvĂ€mning eller en mindre katastrofartad kontinentaldrift senare (pĂ„ “Pelegs tid”). Eller, möjligen att jordens volym ökat, eller att det bara skett lokala förskjutningar eller kontinentvridningar pĂ„ vissa platser - eller nĂ„gon annan av de 10-tals teorier som föreslagits av professorer inom omrĂ„det. NĂ€r man ser alla argument, frĂ„n alla hĂ„ll frĂ„n 100-tals forskare - dĂ„ stĂ„r det klart: - Vi vet inte!!!

4. Vi kan inte sĂ€kert veta urbergets Ă„lder. I Bibeln stĂ„r det att en dag Ă€r som tusen Ă„r och tusen Ă„r som en dag (2 Petr 3:8). Det betyder inte att skapelsedagarna Ă€r tusen Ă„r lĂ„nga, men det betyder att Gud Ă€r oberoende av tiden. För Gud var det som en dag, och kanske om man mĂ€ter i atomtid var det en dag - eller var det i mekanisk tid? Vad hĂ€nde med materien innan Gud sade sitt “Varde ljus”? Man kan spekulera i tankar liknande dem om big bang och vita hĂ„l (ett vitt hĂ„l Ă€r den teoretiska motsatsen till den teoretiska beskrivningen av ett svart hĂ„l). Tiden gĂ„r faktiskt olika fort beroende pĂ„ gravitationen och ljusets hastighet, och det Ă€r olika för atomtid och mekanisk tid. FrĂ„gan Ă€r hur Gud sjĂ€lv mĂ€tte tid nĂ€r han Ă€r oberoende av tid.

Det finns inga teologiska problem med synen att materien funnits under lĂ„ng tid, för vem vet vad Gud gjorde i i "början"? DĂ€remot har det under de senaste ca 200 Ă„ren uppkommit en mĂ€ngd bibeltolkningar som anvĂ€nts för att passa in Bibeln i en gammal filosofi frĂ„n 1795. Den filosofin kallas för uniformismen, och innebĂ€r att det aldrig varit nĂ„gon stor katastrof och att allting dĂ€rför mĂ„ste vara gammalt. Den filosofin började kallas “geologins fakta” ungefĂ€r vid 1830, och mĂ„nga har lurats att tro att den filosofin beskriver verkligheten. FrĂ„n ungefĂ€r 1980 har forskare till stor del övergivit den grundlĂ€ggande filosofin, uniformismen, men har behĂ„llit den tidsskala man fick frĂ„n den tanken. De “moderna” bibeltolkningar man gjort för att passa in alla â€œĂ„rmiljoner” som “uppkom” med uniformismen - gap-teorier, dag/tid-teorier o dyl - fĂ„r problem genom att ondskan redan finns med, bĂ„de historiskt och andligt, redan innan syndafallet. Men, det blir inga teologiska problem med ondskans ursprung om endast materien (och “enklare” liv) i sig skulle vara gammal.

Mittemellan-argument

Det finns vissa argument dĂ€r man kan diskutera lite fram och tillbaka om vad som Ă€r rĂ€tt, men dĂ€r det krĂ€vs lite extra kunskaper för att visa vad som stĂ€mmer bĂ€st. SĂ„dana diskussioner kan man avsluta och sĂ€ga att “det kan förklaras med olika teorier”, om man nu inte Ă€r inlĂ€st pĂ„ omrĂ„det.

1. NÀr man jÀmför uppbyggnaden hos djur och vÀxter, s k jÀmförande anatomi, inser man snart att detta Àr ett argument för samma ursprung, antingen det Àr samma skapare eller samma förfader. Evolutionister vÀgrar dock ibland att förstÄ att detta ursprung kan vara samma skapare. De tvingar sig sjÀlva att se det som ett tecken pÄ samma förfader.

2. RudimentĂ€ra organ, dvs organ som inte anvĂ€nds alls eller inte anvĂ€nds sĂ„ mycket, kan tolkas utifrĂ„n olika teorier. Enligt evolutionsteorin skulle man kunna argumentera att det inte borde finnas sĂ„ mĂ„nga rudiment, för de vĂ€ljs bort av naturen. Men, det borde finnas en del. Skapelsetroende förstĂ„r att hela vĂ€rlden ligger under “förgĂ€ngelsen”, sĂ„ dĂ„ borde en del av skapelsen ha blivit förstörd. Men, vanligtvis överdriver evolutionisterna detta argument pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att det t o m Ă€r skadligt, för det hindrar forskningen och har gjort t ex sĂ„ att man inom den medicinska forskningen felbehandlat (och kanske fortfarande felbehandlar) en del patienter. Ett exempel Ă€r tron att ca 97% av vĂ„rt DNA Ă€r skrĂ€p, dvs saknar funktion. Nyligen har man upptĂ€ckt att över 90% av detta s k skrĂ€p-DNA Ă€r bland de viktigaste av vĂ„ra arvsanlag, dĂ€rför att de t ex styr de andra anlagen.

Det Àr dock INTE de ovanstÄende frÄgorna som Àr de avgörande i debatten om vÄrt ursprung. Det finns mer grundlÀggande, entydiga och bÀttre dokumenterade fakta nÀr det gÀller andra frÄgor.

Mega-argument

De argument/fakta som beskrivs i det följande har evolutionister ingen förklaring till, Ätminstone inte nÄgon förklaring som grundas pÄ observerbar vetenskap. Dessa fakta rÀcker gott och vÀl till i alla diskussioner om vÄrt ursprung (om man kan styra diskussionerna Ät rÀtt hÄll - evolutionister försöker ofta undvika vissa frÄgor). Evolutionister fÄr hitta pÄ okÀnda saker som mörk materia, mörk energi, fossil som inte finns, mellanformer som inte finns och inte ens kan finnas, datasimuleringar och tecknade figurer som inte Àr teoretiskt kopplade till arvsanlagen och inte heller kan fungera i verkligheten, kemiska reaktioner som inte (eller sÀllan) sker, sÄdant som det alltid behövs intelligenta varelser för att framstÀlla fast evolutionisterna sÀger att de uppkommit pÄ naturlig vÀg, osv, osv, osv. Det finns helt enkelt inga riktiga och verklighetsgrundade svar till nedanstÄende frÄgor, om man tror pÄ evolutionsteorin.

Megaargument 1: Enligt alla kÀnda naturlagar ordnar sig inte materia som vi ser den ordnad, i planeter, stjÀrnor, galaxer, grupper av galaxer osv, samt ger inte heller den typ av rotation som man kan observera hos de flesta stora himlakroppar eller grupper av himlakroppar i universum.

Kommentar: NĂ€r det gĂ€ller universums uppbyggnad, bĂ„de i stort och nĂ€r det gĂ€ller vĂ„rt eget solsystem, finns ingen naturlig förklaring till uppkomsten. Naturlagarna ordnar inte upp materia pĂ„ det sĂ€tt som vi kan observera. De processer som sker i vĂ„rt solsystem visar Ă€ven att det inte kan vara sĂ„ gammalt. Även en del processer i universum tyder pĂ„ att allt Ă€r ungt, men dĂ€r finns en del tvetydiga resultat.

Universums storskaliga uppbyggnad - strÀngar av materia med tomrum emellan.

(Sloan Digital Sky Survey.).

Det har varit en istid. Bilden Àr frÄn frÄn en nutida glaciÀr i Argentina. Foto: Luca Galuzzi

.

Megaargument 2: Geologiska obervationer visar att istiden var ett kortfattat kapitel i jordens historia och att den endast kan ha startats av ett katastrofartat förlopp.

Kommentar: De geologiska och meteorologiska (“vĂ€der”) processerna kring istiden indikerar att den startade snabbt och att den inte höll pĂ„ sĂ„ lĂ€nge. Observationer av hur snabbt olika processer sker vid nutida glaciĂ€rer och inlandsisar, samt oberoende dateringar som INTE justerats för att passa in istiden i alla â€œĂ„rmiljoner”, ger storleksordningen ca 500-2000 Ă„r för den tid som passerat under hela istiden (med alla möjliga stadier o dyl). DĂ€remot kan man inte klart se alla komplicerade samband mellan olika hĂ€ndelser under istiden, oberoende av vilken teori man har.

Jordens geologiska tidsskala, enligt evolutionsteorin/uniformismen, med en variant av ett evolutionstrÀd. Man hittar mÀngder med fossil i lager frÄn kambrium till tertiÀr. Prekambrium och kvartÀr ser annorlunda ut, med fÄ fossil. I kvartÀr finns mÀngder av riktiga jordar samt vittrat berg. I prekambrium finns rester av jordar och vittrat berg. Mjuka jordar (inte bara fÀrgförÀndringar) och vittrat berg finns inte i lager frÄn kambrium till sen tertiÀr. (Ill Jan Nord.)

En fisk som begravdes nÀr den just skulle svÀlja en annan fisk. Det Àr inte helt ovanligt att finna sÄdana fossil.

HĂ€r Ă€r en indikation pĂ„ snabb begravning - trĂ€dstammar som gĂ„r genom flera lager. Om man rĂ€knar ihop sĂ„dana trĂ€dstammar man hittat frĂ„n hela jorden strĂ€cker de sig igenom â€œĂ¶ver 100 miljoner” Ă„r. (Foto: Ian Juby.)

Grand Canyon - hÀr ser man mÀngder av sedimentlager, med lite olika fÀrger. Grand Canyon Àr en del av ColoradoplatÄn, som Àr uppbyggd av mÄnga sedimentlager som har ungefÀr lika stor yta som Sverige.

En fisködla som dog just nÀr den unga fisködlan föddes. KanhÀnda pressades ungen ut ur mamman nÀr djuren begravdes av sediment. Om det inte skett ögonblickligt skulle inte ungen ligga precis dÀr det kom ut frÄn mamman. (Foto: Anders GÀrdeborn, frÄn Brittiska Naturhistoriska Museet, London.)

Megargument 3: SpÄren frÄn jordens historia liknar inget som vi kan se i nutid, utom i mindre skala nÀr det sker lokala katastrofer. Det Àr inget som tyder pÄ att jordens historia varit lÄng. Det finns inte ens tecken pÄ nÄgra Ärs uppehÄll i avlagringen av de sediment som innehÄller fossil. Det ser i stÀllet ut som en vÀrldsvid katastrof. Det finns tecken pÄ lÄng tid bara innan och efter tecknen pÄ sÄdan en vÀrldsvid katastrof. (Man kan dock inte veta sÀkert nÀr varje enskilt lager bildats, sÄ det finns olika teorier om det Àven bland skapelsetroende forskare.)

Kommentar: Fossilens begravning samt de sedimentlager de finns bevarade i, tyder pÄ att det skett en vÀrldsvid översvÀmningskatastrof pÄ jorden med Ätföljande mindre följdkatastrofer. Detta kan man se helt oberoende av nÄgon hÀnvisning till Bibeln, Àven om de flesta snart ser de kopplingar som finns.

* Den övervĂ€gande delen av alla djur och vĂ€xter som begravts och blivit till fossil visar tecken pĂ„ att de varit levande, nyss har dött, eller har varit döda ett kortare tag innan de begravdes. Även skal som legat pĂ„ havets botten, samt rester av djur och vĂ€xter som redan varit döda och börjat ruttna, finns begravda. Man kan lĂ€tt se att alla dessa djur och vĂ€xter har transporterats lĂ€ngre eller kortare strĂ€ckor och att de begravdes snabbt.

* De lager som innehÄller fossil Àr annorlunda uppbyggda Àn dem som bildas i dag. Lagren tÀcker ofta stora delar av kontinenter och Àr sorterade i olika kornstorlekar och/eller mineraler. I varje enskilt lager, eller ibland igenom flera lager, som anses ha bildats under upp till hundratals miljoner Är, Àndras storleken pÄ stenar och mindre partiklar, systematiskt, frÄn större storlekar lÀngre ner till mindre lÀngre upp. Detta Àr precis vad som borde ha skett under en katastrof dÀr strömhastigheten varierat, flera gÄnger i rad, först hög och sedan sakta avtagande.

* De spÄr man hittar av djur (gÄng-, kryp- eller grÀvspÄr) tyder pÄ en snabb begravning. Djuren kan omöjligt ha levt i de miljöer dÀr de lÀmnat spÄr, eftersom de dÄ mÄste ha levt i t ex vidstrÀckta lerlager eller i stora sandhav, under miljontals Är, utan att ha nÄgot annat Àn sand eller lera i sin miljö. I lagren finns ofta inga spÄr av det djuren Àtit och ofta ingenting annat Àn exempelvis sand eller lera.

* De djur och vÀxter som levde nÀrmast botten, som flöt sÀmst, som rörde sig lÄngsammast (eller som rörde sig Ät fel hÄll - t ex krokodiler som gÀrna dyker djupt ner om det Àr oroligt pÄ vattenytan), Àr oftast begravda djupare ner i lagren. Ca 95% av alla fossil Àr bottenlevande havsdjur.

* Det finns tecken pÄ lÄng tid, dvs mer tid Àn nÄgra Är och uppÄt, bara pÄ tvÄ platser i sedimentlagren. Detta Àr dels tecken pÄ tid i berg/lager under de djupast liggande fossilen pÄ olika platser (det kan vara olika fossil pÄ olika platser - det Àr oftast bottenlevande havsdjur, som t ex trilobiter, men ibland andra djur/vÀxter som t ex dinosaurier) och dels finns de ovanpÄ lagren som innehÄller mÀngder med fossil. DÀr finns jordar och vittrat berg, eller rester av sÄdant - och det behöver lÄng tid för att kunna bildas! Det har alltsÄ varit lÄng tid pÄ slutet av det som kallas prekambrium samt i nutid (frÄn och med just innan istiden), men det finns inga andra tecken pÄ lÄng tid i de fossilförande lagren. (Se markeringar om fÄ eller mycket fÄ fossil, i figuren som visar den geologiska kolumnen.)

Megaargument 4: Jordens Ă„lder Ă€r grundad pĂ„ en filosofi frĂ„n 1795, enligt vilken det aldrig skett nĂ„gon större katastrof. NĂ€r man konstruerat jordens historia har man accepterat dateringar som ger en hög Ă„lder men förkastat dem som ger en lĂ„g Ă„lder. Undersökningar och mĂ€tmetoder, som inte passas in i den tidsskala som Ă€r “allmĂ€nt accepterad som fakta”, ger faktiskt en lĂ„g Ă„lder, i storleksordningen 10 000 Ă„r, Ă„tminstone pĂ„ alla lager som innehĂ„ller spĂ„r av högre liv.

Kommentar: Är jorden verkligen 4,6 miljarder Ă„r gammal? Har det gĂ„tt ca 530-570 miljoner Ă„r sedan livet fullkomligt exploderade i olika former, i den s k kambriska explosionen?

* Man kan inte sÀkert sÀga med naturvetenskap hur gammalt materien/urberget Àr. Det kan vara gammalt eller det kan vara ungt.

* NĂ€r det gĂ€ller Ă„ldern ungefĂ€r frĂ„n början av det som kallas kambrium (se figuren som visar den geologiska kolumen), Ă€r det betydligt lĂ€ttare. NĂ€r man försöker spĂ„ra hur man “upptĂ€ckt” den höga Ă„ldern pĂ„ jorden dyker det slutgiltiga beviset upp i en filosofi frĂ„n 1795, den s k uniformismen. Enligt den filosofin har det aldrig varit nĂ„gon större katastrof pĂ„ jorden utan allt har bildats lĂ„ngsamt. UngefĂ€r frĂ„n 1830, dĂ„ Charles Lyell beskrev uniformismen mer lĂ€ttfattligt, “stadfĂ€stes” tron pĂ„ en gammal jord. Men, vilket framgĂ„r klart av megaargument 3, ovan, och som fler och fler forskare nu accepterat, kan inte allting ha bildats lĂ„ngsamt.

* MĂ€ngder av varandra oberoende dateringsmetoder visar att lagren med fossil, det s k fanerozoikum, Ă€r mycket ungt. Det finns ca 50 av varandra helt oberoende dateringsmetoder som ger lĂ€gre Ă„lder pĂ„ universum, jorden samt speciellt livet pĂ„ jorden, Ă€n de Ă„ldrar som finns i vanliga lĂ€roböcker och i massmedia. Exempelvis visade redan nobelpristagaren Libby, nĂ€r han upptĂ€ckte kol-14-metoden, att den metoden Ă€r i en grundlĂ€ggande obalans. Tar man hĂ€nsyn till denna obalans blir alla spĂ„r av högre liv pĂ„ jorden under 10 000 Ă„r gamla. Samtidigt fĂ„r man hela tiden som resultat att “hundratals miljoner” Ă„r gamla fynd av kol, olja, trĂ€d o dyl, bara Ă€r mellan 30 000 - 60 000 Ă„r gamla med kol-14-metoden. Med hĂ€nsyn taget till obalansen i metoden, blir Ă„ldern pĂ„ alla dessa fynd under 10 000 Ă„r. Evolutionister försöker förklara dessa lĂ„ga Ă„ldrar med att det kommit in föroreningar i proverna. Men, om problemet med föroreningar skulle vara sant, skulle man fĂ„ förkasta kol-14-metoden helt och hĂ„llet för allt som Ă€r Ă€ldre Ă€n bara nĂ„gra tusen Ă„r, vilket man inte gör.

* De dateringar som evolutionister Ă„beropar som stöd för allt Ă€r gammalt ger hög Ă„lder bĂ„de pĂ„ det vi vet Ă€r ungt (t ex nutida vulkaner) och det de flesta tror Ă€r gammalt. Dessa resultat fĂ„r man vid dateringar med andra radioaktiva Ă€mnen Ă€n kol-14, t ex uran-bly, kalium-argon och strontium-rubidium. Den höga Ă„ldern med de senare metoderna kan förklaras med blandning av gammalt urberg som smĂ€lts ned vid vulkanisk aktivitet. UtifrĂ„n den tanken skulle man oftast fĂ„ lĂ€gre Ă„ldrar ju mer det nedsmĂ€lta urberget blandats om och ju högre upp i sedimentlagren man gör en datering. Det sistnĂ€mnda visas nĂ€r man gör flera dateringar pĂ„ olika djup i samma berg. Samtidigt har de sotm tror pĂ„ en gammal joird passat in mĂ€ngder av s k relativa dateringsmetoder i den tidsskala man redan har, dvs sĂ„dana metoder som inte ger nĂ„gon egen “riktig” Ă„lder utan kan passas in i vilken tidsskala som helst.

Megaargument 5: Nu nĂ€r vi vet mycket bĂ€ttre Ă€n pĂ„ 1800-talet hur levande organismer fungerar, kan vi enkelt se att utvecklingen inte kan gĂ„ hur lĂ„ngt som helst. “Mikroevolution” (variation och enkla förĂ€ndringar av det som redan finns) Ă€r ett faktum och sker snabbt, speciellt nĂ€r djur eller vĂ€xter kommer i nya miljöer. Men mellanformer, i de fall dĂ€r helt nya konstruktioner mĂ„ste komma till, kan inte fungera. Allt ser i stĂ€llet ut som fĂ€rdigskapta ingenjörskonstruktioner. Ja - inte ens en Gud kan fĂ„ mellanting att fungera, i de fall dĂ€r nya komplicerade saker mĂ„ste uppkomma, om Gud inte bokstavligen och handgripligen bar omkring alla dessa varelser under miljontals Ă„r medan de vĂ€ntade pĂ„ de “rĂ€tta” mutationerna som gjorde att utvecklingen gick framĂ„t.

Kommentar: MÀnniskor har under tusentals Är observerat att djur och vÀxter kan variera. Modern forskning har ytterligare dokumenterat att uppbyggnaden hos djur och vÀxter kan variera.

* Det har utvecklats olika sorters nÀbbar hos finkarna pÄ Galåpagosöarna. Det Àr ett av mÄnga exempel pÄ variation som man kan se i naturen. Man har Àven sett att enkla saker kan uppkomma, t ex fÀrgförÀndringar pÄ olika djurs vingar och utveckling av motstÄndskraft mot sjukdomar. Och, sjÀlvklart har man sett att saker kan förstöras, som exempelvis att djur i grottor har förlorat sina ögon och att mÀngder av bakterier och virus har fÄtt mutationer sÄ att de blivit sjukdomsalstrande. All den hÀr utvecklingen, inklusive vanlig variation, kallas ofta för mikroevolution. SÄdan förÀndring sker mycket snabbt, ibland bara pÄ en enda generation, och det som forskare kallar nya arter eller slÀkten kan dÄ bildas. Evolutionister Àr dock mÄnga gÄnger sÄ förblindade av sin tro pÄ alla Ärmiljoner att de ofta inte kan se hur snabbt sÄdan hÀr mikroevolution sker i verkligheten.

* Man har aldrig nÄgonsin kunnat förklara hur nÄgot nytt och komplicerat kommit till, t ex vingar frÄn framben, hos nÄgotn varelse. HÀr handlar det om uppkomst av helt ny samverkande komplicerad information och inte bara variation eller enkla förÀndringar av det som redan finns. Uppkomsten av nya komplicerade saker kallas ofta makroevolution. Evolutionister anvÀnder dock ofta orden pÄ lite olika sÀtt, sÄ om man diskuterar bör man ofta först ta reda pÄ vad den andre menar med sina ord. Oftast skriver man bara ordet evolution och menar med det att bÄde mikroevolution och makroevolution sker. Ibland kallar evolutionister Àven mikroevolution för makroevolution, sÄ att det blir Ànnu mer begreppsförvirring.

Megaargument 6: Ju större skillnad det Àr mellan olika djur eller olika vÀxter, desto fler mellanformer borde det finnas, om evolutionsteorin Àr sann. De fynd man gjort visar grundlÀggande systematiskt raka motsatsen till vad man förvÀntat sig. Man hittar mÀngder av mellanting inom huvudgrupperna av djur och vÀxter (oberoende av hur gamla de sÀgs vara) men bara nÄgra dÄliga förslag till övergÄngsformer mellan nÄgra fÄ huvudgrupper, och det finns fÀrre förslag till mellanting ju större skillnad det Àr pÄ djuren/vÀxterna.

Kommentar: Fynden av fossil visar att alla huvudgrupper av djur och vÀxter kommer till fullt fÀrdiga, sedan har de förÀndrats de en del, och har de inte dött ut finns de fortfarande i dag. Det finns som sagt (se Megaargument 5) inte heller nÄgra mellanformer som visar hur helt nya och komplicerade organ/strukturer har uppkommit.

* Evolutionister brukar sÀga att bara nÄgra fÄ djur eller vÀxter blivit till fossil, som argument för att man inte hittat nÄgra mellanfomer. Men, det finns oerhörda mÀngder fossil. De flesta huvudgrupper av djur och vÀxter som man hittar som fossil finns dessutom fortfarande i dag, men mer eller mindre förÀndrade genom mikroevolution.

* Evolutionister lĂ€gger ofta fram nya fynd av fossil, med “konstiga namn” och fina “rekonstruktioner” (speciellt i den populĂ€rare litteraturen), som stöd för evolution. Ingen lekman kan förstĂ„s veta allt om alla sĂ„dana fynd, men det Ă€r oftast en variant pĂ„ nĂ„got som vi redan vet finns..

* Om man ser helheten hos fossilens vinnetsbörd behöver man inte veta allt om alla fynd. Det grundlĂ€ggande mönstret hos fossilen visar nĂ€mligen raka motsatsen till vad man vĂ€ntar sig enligt evolutionsteorin: Det finns (som sagt) mĂ€ngder av mellanformer dĂ€r det inte skett sĂ„ mycket förĂ€ndringar, inom de olika huvudgrupperna av vĂ€xter och djur (t ex inom hĂ€starna) eller dĂ€r man hittat sĂ„ lite av djuren/vĂ€xterna att det kan vara svĂ„rt att veta vad man riktigt hittat (exempelvis verkar “hĂ€starna” i den klassiska utvecklingsserien av hĂ€star bestĂ„ av tre olika sorters djur). Men, ju större skillnad det Ă€r mellan de olika djuren/vĂ€xterna, desto fĂ€rre förslag finns till mellanformer, fast det borde vara tvĂ€rtom enligt evolutionsteorin. Större skillnader mellan olika djur eller vĂ€xter krĂ€ver fler mellanting.

En variant av hÀstserien. Denna utvecklingsserie, antingen det Àr en hÀst som utvecklats, eller tre olika djur som satts pÄ rad av misstag (frÄgetecknen visar oklarheterna i schemat), sÄ visar den det systematiska felet nÀr man jÀmför evolutionsteorin och verkligheten: Det finns mÀngder av mellanformer INOM de olika djurgrupperna, det som kan kallas mikroevolution. Men, sedan finns det inga, eller bara nÄgra dÄliga förslag, till övergÄngsformer mellan djur (eller vÀxter) som har stora olikheter - ju större olikheter desto fÀrre förslag till mellanformer. (Ill Jan Nord.)

Megaargument 7: Fynd av “apmĂ€nniskor” Ă€r apor, mĂ€nniskor eller rena misstag, sĂ„ lĂ„ngt man kan se. Undersökningar av arvsanlagen stĂ€mmer med en biblisk syn pĂ„ mĂ€nniskan ursprung. (Jag Ă€mnar inte att upp rena bibelfrĂ„gor som kan dyka upp hĂ€r, utan hĂ€nvisar dĂ„ till litteraturen pĂ„ omrĂ„det.)

Kommentar: Undersökningar av mĂ€nniskans ursprung Ă€r nog det mest kontroversiella av allt inom den vetenskapliga forskningen. Fynden tolkas pĂ„ olika sĂ€tt, man ger olika namn Ă„t samma fynd (speciellt nya fynd fĂ„r ett eget nytt namn, Ă€ven om man hittat liknande fynd tidigare), man fĂ„r som utomstĂ„ende forskare ofta inte undersöka andra forskares fynd förrĂ€n efter flera Ă„r och mycket pengar hĂ€grar för den som kan göra nĂ„got avgörande fynd. NĂ€r man ser noggrannare pĂ„ de “apmĂ€nniskor” man hittat (inte dĂ„ bara nĂ„got enstaka fynd, utan nĂ€r man jĂ€mför variationen hos hundratals fossil och Ă€ven nu levande apor och mĂ€nniskor), kan man ganska enkelt se:

* “Lucy”, Autralopithecus afarensis, kunde inte gĂ„ upprĂ€tt som vi utan förmodligen bara som en dvĂ€rgschimpans. “Hon” ser ut som en variant av dvĂ€rgschimpans och var förmodligen en hane.

* Andra “Australopithecus” liknar mest orangutanger och kan inte vara vĂ„ra förfader.

* Homo habilis ser ut som Australopithecus (utom möjligen en del mindre fynd som “kastats” in i denna grupp dĂ€rför att man inte vet vad man skall göra av fynden).

* Homo erectus ser likadana ut som nu levande mĂ€nniskor, frĂ„n halsen och nedĂ„t. Men huvudet pĂ„ Homo erectus Ă€r lite annorlunda format. Samma huvudform finns i dag endast hos ett fĂ„tal svenskar, hos nĂ„gra fler indianer men lite oftare hos eskimĂ„er och aboriginer. De sistnĂ€mnda har ibland mer “Homo-erectus”-form pĂ„ huvudet Ă€n fynden av Homo erectus. Homo erectus Ă€r alltsĂ„ en helt vanlig mĂ€nniska, precis som du och jag.

* Neanderthalarna och cro-magnon ser ut som nutida mÀnniskor, men de hade större hjÀrnor. Neanderthalarna var dessutom kraftigare byggda, ungefÀr som att de flesta svenskar Àr kraftigare byggda Àn pygméer.

* Man har dessutom konstruerat “apmĂ€nniskor” av en gristand, ett tĂ„ben frĂ„n en hĂ€st, revben frĂ„n delfiner, ett lĂ„rben frĂ„n en krokodil, en bit av en elefant, en kĂ€ke av en orangutang samt ett skalltak frĂ„n en Ă„sna - fynd som man inte gĂ€rna visar upp lĂ€ngre!

* JĂ€mförelser av arvsanlagen hos olika mĂ€nniskor tyder pĂ„ att vi kommit frĂ„n en kvinna och en man, för ungefĂ€r 10 000 Ă„r sedan. (NĂ€r man gjort “evolutionsdiagram” utifrĂ„n jĂ€mförelser av arvsanlag samt mĂ€tt mutationshastigheten hos vĂ„rt DNA, hos alla möjliga mĂ€nniskoraser, fick man detta “ovĂ€ntade” resultat.)

Megaargument 8: Evolutionsteorin motsĂ€gs av jĂ€mförelser mellan proteiner/DNA hos olika djur och vĂ€xter. Grunden för hur djur och vĂ€xter delas upp Ă€r en grupp-inom-grupp-gruppering, en s k skapelseklassificering. Observationer av mutationer hos nu levande varelser, samt tĂ€nkta mutationer hos “vĂ„ra förfĂ€der”, motsĂ€ger logiken inom evolutionsteorin. Precis som nĂ€r det gĂ€ller mer komplicerade strukturer, som vingar och ben, har ingen kunnat förklara hur nĂ„got mer komplicerat protein/DNA kommit till pĂ„ naturlig vĂ€g, utan de ser ut som ingenjörskonstruktioner (se megaargument 5, ovan).

Kommentar: Det mÄste finnas stora likheter mellan djur och vÀxter, i informationen i DNA-molekylerna. Om sÄ inte vore, skulle vi inte kunna leva pÄ samma planet och i ett ekologiskt samspel med varandra. Denna grundlÀggande logiska observation gÀller vilken tro man Àn har om vÄrt ursprung.

* En del professorer lÀgger ibland fram nÄgot enstaka protein, eller en bit av en DNA-kedja, som stöd för evolutionsteorin, och det Àr omöjligt för nÄgon annan Àn den absolute fackmannen att hÀnga med innan man hunnit sÀtta sig in i frÄgan. Men, noggrannare undersökningar visar snart problem med dessa tolkningar.

* Ju mer man undersökt hur DNA och proteiner fungerar desto svÄrare har det blivit att vidmakthÄlla evolutionsteorin. Om man ser till helheten hur DNA och proteiner Àr uppbyggda, sorteras alla djur och vÀxter in i grupper. Detta ser ut ungefÀr som nÀr man sorterar in t ex transportmedel i olika grupper, t ex fordon för land, hav eller luft. NÀr det gÀller fordon, kan sedan de som Àr pÄ land delas in i t ex motordrivna och muskeldrivna, sedan kan man dela in de motordrivna fordonen i t ex fyrhjulingar, tvÄhjulingar osv, osv. MÄnga evolutionister vÀgrar acceptera att denna förklaring ens kan finnas.

* Den gruppering som finns hos DNA och proteiner, omöjliggör i princip evolutionsteorin, nĂ€r man försöker rĂ€kna ut hur snabbt allt levande förĂ€ndrats genom mutationer, dvs mutationshastigheten. Hastigheten mĂ„ste bĂ„de vara konstant (dessutom oberoende av generationslĂ€ngden) och samtidigt öka. MĂ€nniskan kan t ex inte ha förĂ€ndrats med en hastighet av 28 mutationer/100 miljoner Ă„r (i samma DNA-mĂ€ngd) jĂ€mfört mot rĂ„ttan, samtidigt som förĂ€ndringen jĂ€mfört mot svĂ€rdfisken bara Ă€r 7 mutationer/100 miljoner Ă„r, samtidigt som svĂ€rdfisken förĂ€ndrats med 4 mutationer/100 miljoner Ă„r mot jĂ€stsvampen (och 5 mutationer/100 miljoner Ă„r jĂ€mfört med kĂ„l, om man vill fortsĂ€tta att jĂ€mföra). Och, i sin tur har jĂ€stsvampen förĂ€ndrats med 4 mutationer/100 miljoner Ă„r jĂ€mfört mot mĂ€nniskan, osv, osv, osv. (Detta exempel Ă€r frĂ„n proteinet “SOD”, men blir ungefĂ€r lika för mĂ„nga andra proteiner, kanske alla, men man har dock bara kontrollerat sĂ„ mĂ„nga proteiner att man kan se att principen Ă€r riktig.) Det gĂ„r inte att ha flera olika mutationshastigheter samtidigt! Evolutionister har försökt hitta lösningar pĂ„ detta problem (men de flesta vet inte om problemet eller försöker lĂ„ta bli att tĂ€nka pĂ„ det), t ex genom att sĂ€ga att mutationshastigheten förĂ€ndrats. Men - dĂ„ har nĂ€stan alla djur- och vĂ€xtgrupper, vid flera tillfĂ€llen och oberoende av varandra, förĂ€ndrat sin mutationshastighet ungefĂ€r lika mycket och vid ungefĂ€r samma tillfĂ€lle. Men, Ă€ven med sĂ„ underliga antaganden hjĂ€lper det fortfarande inte - för mutationshastigheten jĂ€mfört med vissa varelser Ă€r ju fortfarande lĂ„g samtidigt som den Ă€r hög mot andra. Detta gĂ„r inte, det Ă€r en fysisk omöjlighet. En del evolutionister har gjort vissa matematiska utlĂ€ggningar och visat att det kan vara fel pĂ„ speciellt de mutationshastigheter som gĂ€ller nĂ€r man jĂ€mför organismer som Ă€r mycket olika varandra. Detta gör problemet nĂ„got mindre, men för att lösa problemet mĂ„ste det vara fel pĂ„ nĂ€stan alla mutationshastigheter, utom kanske nĂ€r man jĂ€mför med organismer inom samma grupp (t ex inom dĂ€ggdjuren). Möjligen kan de fakta man har förklaras, om i princip alla huvudgrupper av djur och vĂ€xter uppkom nĂ€stan samtidigt frĂ„n samma urvarelse, för dĂ„ kan de ha förĂ€ndrats med sin egen mutationshastighet helt oberoende av andra djur eller vĂ€xter. DĂ„ fĂ„r vi dock inte lĂ€ngre nĂ„got evolutionstrĂ€d, utan dĂ€ggdjuren uppkom för sig, insekterna för sig, fiskarna för sig - osv osv. Ytterligare en annan förklaring kan faktiskt vara att evolutionsteorin Ă€r vetenskapligt falsifierad, dvs bevisad vara fel, genom att det Ă€r fysiskt omöjliga sjĂ€lvmotsĂ€gelser inbyggda i teorin.

* JÀmförelser av uppbyggnaden av DNA-molekylerna, mellan olika varelser, t ex mellan mÀnniska och schimpans, Àr felaktigt beskrivna. För mÀnniska/schimpans mÄste man först ta bort det ca 10% extra DNA som schimpanserna har. NÀr det Àr gjort sÄ Àr likheterna ca 90-95%, nÀr man jÀmför det DNA som Àr kvar.

* Det DNA som man tidigare ansÄg sakna funktion, s k skrÀp-DNA, har man nu till stor del funnit funktionen till. Detta DNA visade sig till stor del vara den allra viktigaste delen av DNA-molekylerna, som styr resten av informationen i DNA-molekylen. UtifrÄn de undersökningar man gjort synes det bara vara ca 7% av allt DNA som vi inte kÀnner till funktionen hos, mot tidigare 97%. Men forskningen gÄr framÄt hÀr ocksÄ!

* Nyligen upptÀckte man att samma DNA-strÀng avlÀses upp till nio olika gÄnger, framlÀnges och baklÀnges eller med olika hopp mellan delar av DNA-molekyler och i olika sekvenser. Det Àr extremt svÄrt att hÀvda att det bara skulle vara naturlagar och lite slump. TÀnk sjÀlv - en bok som kan lÀsas nio gÄnger, pÄ olika sÀtt, och man fÄr fram en ny berÀttelse varje gÄng!

Megargument 9: Liv kan bara skapas av liv - det Ă€r för komplicerat att fĂ„ till det pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt. Vi lever inte lĂ€ngre pĂ„ 1800-talet, dĂ„ man trodde att cellen bara var en liten mjuk “droppe” som byggde upp levande varelser.

Kommentar: Evolutionister brukar erkĂ€nna att de inte kan förklara livets uppkomst. De bilder som finns i mĂ„nga lĂ€roböcker, med “ur-soppor”, “ur-atmosfĂ€rer” och glasbehĂ„llare dĂ€r man alstrar blixtar, Ă€r “ute” bland evolutionsforskare - de teorierna fungerar inte. Ju mer man sett hur cellen fungerar desto svĂ„rare har man haft att förklara livets uppkomst. I cellen finns en oerhörd samordning. DĂ€r mĂ„ste det samtidigt finnas DNA, proteiner, delar av cellen som inte Ă€rvs med DNA, och tusentals komplicerade processer. Den ökade kunskapen om livet och olika kemiska reaktioner har gjort att det inte ens finns nĂ„gra seriösa spekulationer, som delas av en större grupp forskare, om livets uppkomst. I detta fall Ă€r det nog mest skapelsetroende forskare som Ă€r överens om scenariot, om man vill hĂ€nvisa till en omröstningsliknande procedur. Det sistnĂ€mnda, dvs omröstningar, vill dock mĂ„nga evolutionister göra med evolutionsteorin, men man vill fortfarande kalla det för vetenskap eftersom “det de flesta tror Ă€r rĂ€tt”.

Ingen seriös forskare tror lÀngre att livet uppkom i en uratmosfÀr eller i en ursoppa, som bygger pÄ experiment man gjort med blixturladdningar i glaskolvar. Men, bilderna pÄ de gamla experimenten finns fortfarande kvar pÄ mÄnga platser. Stanley Miller (1930-2007) med sin anordning. Fotot frÄn 1999. (NASA.)

Megaargument 10: DNA-molekylen byggs upp av fyra olika mindre molekyler. Dessa molekyler avlÀses och tolkas som en kod, som vilket sprÄk som helst, t ex morsealfabetet. Tack vare att denna avlÀsning och tolkning sker kan allt levande byggas upp. SÄdant som Àr fullstÀndigt beroende av varandra, men uppkommer helt oberoende av varandra, som Àr lagrat i informationsbÀrande koder som skall tolkas, kan inte uppkomma av sig sjÀlvt. Bara en redan befintlig intelligens kan göra sÄdant - skapa ett kodat sprÄk, skapa en mekanism som kan tyda precis just den koden och uttrycka den i handling, samt framskapa information till hur allt skall fungera i den enklaste cellen, lagrat som information med just den koden.

Kommentar: För att DNA skall fungera krÀvs a) ett sprÄk, b) en maskin/avlÀsare som förstÄr sprÄket, samt c) mÀngder av samverkande information. Det stÀmmer inte med verkligheten, att ett sprÄk, ungefÀr som morsealfabetet, skulle uppkomma helt av sig sjÀlvt. Och helt oberoende av detta skulle det samtidigt uppkomma en mekanism som exakt förstod vad alla punkter och streck i morsealfabetet betyder. Och helt oberoende av detta skulle det uppkomma en mÀngd information, som lagrats med hjÀlp av morsealfabetet, som beskriver hur nÄgot skall fungera och dessutom se till att det verkligen fungerar och kopieras vidare (dvs den enklaste cellen). DNA Àr ett "Gudsbrev", ett "brev" till oss mÀnniskor som berÀttar att det finns en skapare, ett brev med en beskrivning mer komplicerad Àn nÄgon beskrivning som gjorts av en mÀnniska. Det finns inga skÀl att tvivla pÄ detta - och det Àr dessutom ofta skillnad pÄ vad du tror om Gud och hur Gud verkligen Àr (se lite mer om det sistnÀmnda pÄ andra platser pÄ t ex denna site dÀr du just nu befinner dig).

Slutsats

Det megaargument av ovanstĂ„ende som Ă€r minst sĂ€kert Ă€r nummer 7, om mĂ€nniskans ursprung. Det Ă€r nĂ€mligen inte alltid sĂ„ lĂ€tt att veta vad varje fynd Ă€r för nĂ„got, nĂ€r det Ă€r sĂ„dan kontrovers kring nĂ€stan varje fynd samt att de största skillnaderna mellan mĂ€nniskor och djur ligger pĂ„ det psykologiska planet. Det sistnĂ€mnda lĂ€mnar som bekant inte mĂ„nga fossil efter sig. Men, om man bygger pĂ„ punkt 7 med diskussionen i punkt 5, sĂ„ blir argumentet lika starkt som i punkt 5 - en tavla krĂ€ver en konstnĂ€r och en komplicerad konstruktion krĂ€ver en ingenjör. Även punkt 2, om istiden, Ă€r lite krĂ„nglig. Men, dĂ€r finns sĂ„ mycket fakta och riktiga observationer, samt noggranna beskrivningar till hur istiden passats in i uniformismen, att det blir ett megaargument.

NĂ€r man diskuterar ursprungsfrĂ„gor fĂ„r man förstĂ„s akta sig sĂ„ att man inte slĂ„r folk i huvudet. Om de vidhĂ„ller sin tro, sĂ„ be dem förklara det noggrannare rent vetenskapligt. Om de bara hĂ€nvisar till sin tro eller till “majoriteten”, sĂ„ kan du frĂ„ga dem om vetenskapliga frĂ„gor skall avgöras med omröstningar. Om de verkligen sĂ€tter sig in i frĂ„gorna kommer de att se samma sak. De flesta av argumenten i denna artikel hĂ„ller ju Ă€ven mĂ„nga experter som Ă€r evolutionister med om, Ă€ven om de inte sĂ„ ofta vill sĂ€ga det offentligt.

I dagens samhÀlle har dock ofta debatten om skapelse/evolution urartat. MÄnga evolutionister förvrÀnger mycket av vad skapelsetroende sÀger, de gÄr till personangrepp, de vill inte att deras teorier (eller - deras tro ...) skall fÄ kritiseras, de vill inte diskutera med andra och de törs ofta inte seriöst debattera. NÀr man gör pÄ detta sÀtt och kallar det religion, dÄ kan man förstÄ det. Men, i detta fall kallar man det för vetenskap, och dÄ Àr det verkligen inte OK!

För kĂ€llor se MolĂ©n, M “VĂ„rt ursprung?”, XP-Media 2000 och tidskriften Genesis .

<<Till startsidan